Uppdateringar från Mer lax i Vättern kan du enkelt Prenumerera på!

RSS Feed för Mer Lax i Vättern

Mer Lax i Vättern på Bloglovin’

Skrivet av: Hanna Sikter

I december 1990 utanför Granvik, Vättern fångades via trollingfiske en trio blanklaxar med vikter över 17 kilo. En rekordfångst som så här i januari 2012 fortfarande står i en klass för sig. Bara någon månad efter att ”Rambolaxarna” hade släpats iland i Granvik sa dåvarande statsminister Ingvar Carlsson vid ett tal i Jönköping; ”Vinterns storfångster av världsrekordstora Gullspångslaxar i Vättern är ett bevis på framgångsrik miljövård och något för turismen att satsa på”.

Det var då det. I dagsläget finns krafter som helst skulle se att utsättningarna av lax stoppas. En i raden som anser så är Anders Åkerberg, författare till boken Vättern – öar, båtar och fiske (utgiven 2010) där han bl.a. går hårt åt MLiV. Nämnde herre har även ondgjort över Björn Blomqvists skriverier (som bilden ovan visar) när han sakligt rapporterat om laxfiskets tillstånd i Vättern. Laxens vara i Vättern är således inte en självklarhet.

Fritt fram att ta ställning för laxens vara eller icke vara i Vättern. Bevisligen finns det ett ”stim” människor som tycker att laxen ska finnas kvar i innanhavet, vilket de handlingskraftigt visat via frivilliga bidrag till Insamlingsstiftelsen MLiV. Gåva från enskild var drygt 38 000 kronor 2011.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Den lilla hamnen Granvik i Vätterns nordvästra hörn är en av de platser som det under årens lopp skrivits svensk trollinghistoria.
Det var i slutet av 1980-talet som Granvik uppmärksammades i vidare – inom landet och utomlands – släpfiskekretsar som en av Sveriges hetaste laxfiskehamnar.
Det var då det. I dagsläget däremot, efter år av förfall samt de senaste vinterstormarnas framfart har fått Granviks hamn minst sagt i ”brygga”.
Merparten av bryggorna har bokstavligen blåst sönder samt en har sköljts upp land.
Även det klassiska kännemärket, de grova stockarna med fiskkrokar, våg och snidad Granviks-skylt har kapsejsat.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Mer lax i Vättern består av engagerade fiskare som arbetar ideellt med att samla in frivilliga bidrag för att säkerställa framtida laxutsättningar.

Förutom finansiering av laxutsättningar kan insamlade pengar även fördelas till information, undersökningar och uppföljning som berör laxutsättningen i Vättern.

Stiftelsens projekt: Att genom frivilliga bidrag stärka ekonomin för framtida laxutsättningar. Att årligen tillhandahålla ett klistermärke som erhålles vid betalning till stiftelsen.

Ordförande Johan Fridlund     mail@merlaxivattern.se
Kassör Ismail Bayer     i.bayer@telia.com
Ledamot/Stiftare Johan Abelsson     johan@abelfishing.com
Ledamot Michael Bergström     micko@straken-fvof.se
Ledamot Björn Blomqvist      bjorn@outdoor.se
Ledamot Conny Jakobsson      conny-jakobsson@telia.com

Skrivet av: Johan Fridlund

Att man över huvud taget lagligt fritt kan få fiska lax från land i Vättern året runt beror på följande fakta. Först och främst att det sätts ut lax samt att sjöns karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att man når ut till fisken. Dessutom inte att förglömma det fria handredskapsfisket som infördes våren 1985.

Från söder till norr mäter innanhavet styva 13 mil, medelbredden ligger runt halvannan mil och medeldjupet är snudd 40 meter. Trots att Vättern är en stor sjö med 642 kilometer strand är det ändå bara två kuststräckor (Ödeshög – Borghamn på ostsidan och Granvik, Sjömarken o Mellboön på västra sidan) som är riktigt bra landfiskeplatser.

Sträckor som man över lag kan nå via bilvägar och korta promenader. En del av vägarna som leder ned till sjön är dock privata där biltrafik är förbjuden. Respektera därför gällande skyltar.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Skrivet av: Björn Blomqvist

Insjölaxens basföda i Vättern är siklöja, nors och storspigg. Den mest intressanta av de tre, tillika laxens favoritföda är storspigg. Denna lilla fisk som lever i stora stim är en av de ”fetaste” fiskarna som vi har i våra vatten. Storspiggen har förr i tiden haft ekonomisk betydelse och fångats i mycket stor mängd för beredning av tran. Exempel på Vätterlax (vikt 3,6 kg) som frossat rejält med spigg fångades norr om Granvik den 11 december 2011 av Team Gefle. Då fisken rensades noterades 160 spigg i dess mage. Inte underlig att en ”spiggätare” som växer sig stor och fet kallas för Rambolax.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Så här ser han ut – Ismail Bayer, kassör i Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Nämnde herre kan mer än att hålla full koll på räkenskaperna gällande MLiV som bilden visar. Han är även en fena på att tillverka sina egna beten, typ Apex och fånga fisk på dessa. Så sent som i lördags lyckades Ismail via en 4 m ned riggad hemmatillverkat ”skohorn” narra en smällfet (80 cm) 8,5-kilos insjölax. Fångstplats var söder om St. Röknen över bottendjup cirka 10 meter. Ismails hemmahamn är Nydalen som ligger i Vätterns nordöstra del.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Vätterns Trollingklubb med hemmahamn Motala arrangerade lördagen den 7 januari 2012 King Winter Salmon med utgång Hästholmen. För att deltaga måste teamen kunna visa upp färskt Mer Lax i Vättern 2012 klistermärke som bevis på att de bidragit till nya smolt. Arrangörerna av KWS kunde räkna in 7 700 kronor som vidarebefordrats till MLiV konto.
26 båtlag deltog i vinterfajten och kunde efter en frisk dag på sjön sammantaget lägga 10 laxar med medelvikt 4,33 kilo samt 14 öringar (tyngsta vägde 4,4 kg) på vågen.

Segern knep Team Daiwa från Vetlanda via en 4,18-kilos lax och tre öringar.
Tibrolaget Bertan belade silverplatsen med två laxar. Bertans största lax, tillika tävlingens tyngsta fisk vägde 5,49 kg.
Team Piraten från Hedemora kapade till sig tredjeplatsen med en 3,45-kilos lax samt två öringar.

200 kronor i kompensation för uttag av en lax
I dagsläget är det populärt att klimatkompensera för avgasutsläpp. I KWS-sammanhang har VTK sedan några år infört laxkompensation för uttag av lax. En snabb huvudräkning visar att årets KWS-summa på 7 700 kr genererar cirka 385 nya smolt. Med en återfångst på 10 procent betyder det att om några år kommer cirka ett 30-tal laxar ha sitt ursprung från årets tävling. I korta ordalag betyder det att för varje lax som klubbas måste man kompensera uttaget med minst tio smolt till en kostnad av drygt 200 kronor för att så att säga  gå jämt ut.

Skrivet av: Björn Blomqvist

Önskas riktigt stor insjölax på kroken? Ja, då är det Vättern som gällt. Det var vintern 1990-91 som Vättern hamnade på världsfiskekartan via tre gigantiska (17,65 kg, 17,20 kg och 17,18 kg) Gullspångslaxar. Jättelaxarna gick bet i vattnen utanför Granvik i nordvästra delen av Vättern. Därefter, ja ända fram till december 2002 lyste de sk. rambolaxarna med vikter från 12 kilo och uppåt nästan helt med sin frånvaro. Dock med ett 20,4-kilos supertungt undantag som fångades på kastspö från klipporna vid Öninge den 21 december 1997. En fantastisk jättefisk som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt.
Senast det var huggsexa på stor lax i innanhavet var senhösten 2006 till våren 2007. Tjogvis med granna laxar, modell 10-kilos och än tyngre hamnade i fångstbaljorna med en 15,798-kilos från den 4 februari 2007 i topp. Höll i spöt gjorde Motalabon Mats Forsén i Team Ajax.

Laxen växer så det knakar
Ett påtagligt plus att sätta ut smolt i Vättern är att de växer så det knakar och antar skepnaden av stor lax kvickt. Läs och begrunda. Den 16 september 2006 i vattnen utanför Karlsborg fångade Andreas Pedersen en brickmärkt lax med vikt 11,3 kilo. Brickan skickades in till Sötvattenlab. för analys. Svaret blev att den märkta laxen hade satts ut i Breviks hamn den 13 maj 2004 och vuxit dryga 11 kilo på 28 månader! Det gör en makalös tillväxt på ca 3,92 hekto/månad. Den hittills tyngsta Vätterlaxen som fångats på trolling (17,65 kg) var även den en snabbväxare och hade efter snydd fyra år i sjön antagit denna vikt.

Ovanstående skriverier ger ett intryck av att allt är frid och fröjd med laxläget i Vättern. Tyvärr är det inte så. Myndigheterna har bl.a. hotat att stoppa fortsatta laxutsättningar. I nuläget är dock nämnda hot ännu så länge bara ett hot. Tillstånd finns att även fortsättningsvis årligen sätta ut 20 000 smolt till en kostnad av dryga 400 000 kronor. Tyvärr är finansieringen till inköp av smolt osäkra. Våren 2003 bildades därför Insamlingsstiftelsen ”Mer lax i Vättern” som ett led i att samla in pengar till fortsatta laxutsättningar. Känn dig fri att bidra med medel till nya smolt.

Skrivet av: Björn Blomqvist